Ärlighet

 
Det är svårt det där. Man har blivit "uppfostrad" att allt på sociala medier ska vara så peppigt och inspirerande. Samtidigt som många tar upp att man ska visa vardagen och dalarna också. Visst. Men då ska man helst ha någon allvarlig sjukdom. Inte som mig som bara... bara är gnällig.
 
För så känns det. När allt är motigt och man bara är så trött på att allt gör ont och tar tid och att inget går av sig själv. När den högsta önskan handlar om att på frågan hur man mår ärligt kunna säga: idag mår jag bra! Inte bara jo, jag har haft huvudvärk konstant i två veckor och jag orkar inte mycket mer än att ligga i sängen och läsa. Jag menar, hur kul är man då?
Jag har lovat mig själv att jag ska våga vara ärlig här. Men det är så svårt. När allt bara tar emot då känns det som man inte har något att säga. Då är jag hellre tyst än att gnälla. För själv hatar jag gnäll.

Konsten att göra ingenting

Bild från Pixabay
 
Det låter ju inte så svårt, att göra ingenting. För en som alltid brukar göra en massa saker och inte ens brukar sitta i soffan annat än om det vankas film på helgen kan det vara lite av en utmaning. Att bara ligga i soffan och läsa en bok. I flera timmar. Det är vad jag har tränat på i helgen. Det gick ganska bra faktiskt, boken var den andra i ordningen som blev utläst förra veckan.
Utmaningen är att verkligen ligga kvar, utan att känna sig ineffektiv och ha dåligt samvete. Att inte tänka att man är lat och självisk och att man borde göra lite nytta i stället. Att bara ligga och känna att det här är precis vad kroppen behöver. Att avlasta ryggen och huvudet som värker och bara slappna av. Så svårt men så välbehövligt.
De säger att man blir bra på det man tränar så kanske kan jag också bli bra på att ligga och skräpa och göra ingenting. Det är värt ett försök i alla fall.

Fantastiska möten

 

Ni vet de där mötena i vardagen, de man aningslöst går in i och tror att det ska bli lite som det brukar. Så visar det sig att just det blir det mötet, den stunden, som ger dig en massa energi, visioner och känslan av att ingenting är omöjligt. Efter ett sådant möte är du liksom redo att uträtta stordåd och du litar till 100% på din egen förmåga. Det finns ingenting som kan stoppa dig och det är bara att sätta igång.

De kanske inte dyker upp sådär varje dag. Inte varje vecka heller i ärlighetens namn. Men när de väl gör det känns det som det finns magi i luften. Den känslan kan du sedan leva på länge och det blir liksom lite varmt i magen när du tänker tillbaka på det. Kanske hinner du uträtta något stordåd också när du ändå är varm i kläderna!

De där mötena inträffar när du minst anar det och det behöver inte vara på finrestaurangen, snarare tvärtom. Det kan vara på stranden en sommarkväll med en flaska bubbel eller på ett berg i skogen med varm blåbärssoppa i en termos. Huvudsaken är att man passar på och tar tillfället när det kommer.

 "Bara de som vågar misslyckas stort kan vinna stort."

Det behöver ju faktiskt inte alltid dimpa ner på en så det bara är att hålla tummarna och vänta på sin tur. Eller hoppas på att det blir ens tur någon gång över huvud taget. Man kan ju faktiskt agera för att de där mötena ska inträffa lite oftare i vardagen. Magin kanske man inte får till varje gång men man kan nog komma bra nära. För varje gång man försöker har man i alla fall möjligheten att det blir så. Det är väl därifrån den där gamla dängan kommer men det ligger ju faktiskt något i det.

Så ge er ut och skapa möjligheter till möten med magi! Det är bara när du försöker som det kan hända.